Likt de flesta av er beundrandsvärda bokbloggare där ute som sammanställer bokfemmor i början av veckan har jag haft mycket funderingar kring veckans tema. Malin har beskrivit veckans tema svenska samtidromaner som följer:
- Romanens handling ska utspelas i Sverige under ett år i början av 2000-talet
- Persongalleriet ska spänna över flera generationer
- Det ska inte vara en deckare
- Det ska förekomma en kärlekshistoria – gärna en okonventionell sådan
- Minst ett av de tio budorden ska överträdas

... jag är totalt förvirrad. Inte bara över huruvida jag ens kan komma på fem böcker som passa in i temat utan även över hur jag exempelvis ska förstå vad en okonventionell kärlekshistoria innebär. Min tolkning av temat har denna vecka varit högst personlig. Jag har valt ut fem böcker som betydde mycket för mig och mina vänner under det tidiga 2000-talet. Detta är några av våra inspirationskällor. För den goda ordningens skull har jag hållt mig till svenska titlar. Dock har jag inte begränsat mig varken till renodlade romaner eller till fem titlar...

Louise Boije af Gennäs – Stjärnor utan svindel och Ta vad man vill ha. Glädje, sorg och helt fantastiskt.

Christina Herrström – Glappet. Upprepar ovanstående.

Unni Drougge – Andra sidan Alex. Den allmäna debatten om så kallade herrtidningar var spirande och levande och Örebro fylldes med En halvnaken Mats Drougge med poliströja.

Eva Lejonsommar – En av oss.

Linda Skugge, Belinda Olsson, Brita Zilg m.fl - Fittstim. Medvetandegjorde en hel generation. Det var inte längre fult eller udda att vara feminist.

Nina Björk - Under det rosa täcket. För de som läste vidare...

Carin Holmberg – Det kallas manshat och Det kallas kärlek ... och vidare...

Hanna Olsson – Cathrine och rättvisan. Feminstisk granskning av rättsväsendet. Kan ses som en föregångare till Wennstams läsvärda böcker om normer i våldtäktsmål.

När jag läser min egen text inser jag att jag inte gjort något alls av vad bokfemman handlade om. Men jag har iallafall haft en nostalogisk kväll!

Jag hittade den här övningen, eller kanske leken, genom Bokidioten. Såhär blev det när jag gjorde. Jag tog dock inte närmaste bok i min närhet utan blundade och pekade på bokhyllan.

Ryck närmaste bok i din omgivning.
2. Slå upp sidan 23.
3. Leta upp den femte meningen på den sidan.
4. Posta meningen i din blogg tillsammans med dessa instruktioner.
5. Lägg gärna till bokens titel och författare.

En massa elegant geografi skiljer varje vis man från hans närmaste motsvarighet. (Susan Sontag: Jag, etc)

Mitt läsande har sakta snurrat i en nedåtgående spiral. Efter Bodil Malmstens fina loggbok känns det mesta just som skräp, skräp och åter skräp. Peter Kihlgårds Kicki och Lasse hade jag förvisso inte skyhöga förväntningar på, men inte ens mina förhoppningar om lättsam, medioker underhållning uppfylldes. Boken är tråkig och kan närmast liknas vid gubbsnusk (Jämför Tantsnusk). Både Kicki och Lasse verkar tämligen blåsta, språket är pratigt och handlingen inget vidare. Inga rekommendationer här inte!

Nästa besvikelse var Karin Alftegens Skugga. Jag är, som jag skrivit förut, imponerad av Alftegens språk och brukar få sympatier för hennes karaktärer. Skugga är dock hennes klart sämsta bok. Karaktärerna i boken beskrivs (kommer till tals i) egna kapitel och läsaren förväntas genom dessa skapa sin förståelse för deras olika synsätt och livhistorier. Dock blir det förutsägbart och pretentiöst. Redan efter det första av Kristoffers kapitel är sambandet uppenbart för alla som någonsin sett eller läst en brittisk deckare. Nej, skärpning Alftegen!

En halv gul sol verkar lovande men om jag ska vara ärlig är den lite för tung för att fungera som pendeltågslektyr och läsningen har gått trögt. Jag ska snart börja sortera lite i mina bokhögar och se vad som står på tur. Med förhoppning och en trevligare läsupplevelse, givetvis... Alltid lika vackra Selma från det soliga rummet 25 meter upp i den förra lägenheten.

Efter att ha kämpat mig igenom Caipirinha med döden (Jag vet inte vaför jag läste klart den. Jag brukar lägga bort böcker jag inte gillar ganska fort. Jag tror att det var för jag hade läst någon recension om oväntade vändningar och jag väntade på dessa antar jag... ) ska jag nu läsa en bok jag sett fram emot och som numera finns i pocket. Nämligen En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie. Författaren är född år 1977 i Nigeria men studerar numera afrikansk historia vid Yale. Boken är hennes andra. Den första Purple Hibiscus har inte översatts till svenska.

En halv gul sol berättas utifrån tvillingsystrarna Olannas och Kainenes perspektiv men även utifrån Ugwus, som är tjänstepojke till Olannas man. Boken skildrar både det genom självständigheten hoppfulla tidiga 60-talet samt det sena 60-talet med konflikter mellan stammar och utbrytningen av Biafra.

Jag köpte Maria Ernestams Caipirinha med döden med förhoppningen om en lättilgänglig och underhållande spänningsroman. Lättillgänglig var den inte eftersom jag blev irriterad ungefär var tionde sida och den var alldeles för fånig för att vara underhållande.

Huvudpersonen i boken är den ytterst ytliga och dumma Erica. En dag när Erica blivit dumpad av din livskamrat Tom ringer det på dörren. Det är Döden men han har ringt på fel dörr. Han skulle egentligen till den sinnessjuke grannen Malcom två trappor upp, som skulle dö idag. Erica och Döden inleder en fånig relation och Erica blir speciellt utvald kollega till Döden och dödar folk hon med. Helt plötsligt utan någon som helst logik och efter en i sammanhanget trivial händelse upplever Erica att hon har tappat kontrollen och att Döden styr hennes tillvaro och att hennes liv blir väldigt förvirrat och okontrollerbart.

Boken försöker på ett mindre sofistikert sätt även beröra debatten och genteknik. Detta är dock så ytligt och löjeväckande att jag inte ens tänker kommentera det.

Om ni vill läsa lite mer positiva kommentarer kan ni göra det här, här eller här.

På bokhyllan.com, librarything.com och liknande sidor kan du lägga upp alla dina böcker, skriva recensioner och även söka bland andras bokhyllor.

För ett antal år sedan bodde jag och en kompis i en lägenhet där vi hade våra böcker blandade i åtta till bredden fyllda Billy (samt utspridda överallt i lägenheten). Kompisens partner var dataproffs och programmerade en bokdatabas till oss som vi döpte till Daftar. I Daftar kunde man registera alla böcker, klassificera efter genre, skriva kommentarer och annat bra. Bokhyllan.com kanske är en bra idé. Jag ser visserligen ingen större glädje i att sitta otaliga timmar och lägga in mina böcker dessutom hittar jag inget ändå eftersom jag jämt flyttar runt dem i mina hyllor ... och dessutom går inget någonsin upp mot föregångaren Daftar.

Bodil Malmstens bok som jag fyndade på rean igår är helt helt underbar. Det första läsaren möts av är det bronsfärgade omslaget. Runt boken finns ett gummiband. Et sånt man har runt sina almanackor och som håller i de papper som smyger sig in mellan bladen. Längt fram och bak i boken finns papperfickor för lite mindre papper eller kanske en chokladpralin. Varje sida i boken, vilka för övrigt är gjorda av fint tjockt papper, pryds av ett foto. Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig är helt klart en av de vackraste böcker jag har. Och definitivt den vackraste jag reafyndat!

I boken delar Bodil Malmsten med sig av reflektioner, hennes blogg eller logg eller tankar om livet, vardagen, allvaret, arbetet, mullvadar, litteratur, poesi och Paris Hiltons hund. En fantastisk bok som inte bör bedömas efter sitt bidrag till finlitteraturen utan tas för vad den är. Den kräver inte mycket skärpa (med tanke på vad jag skrev igår om bristande intellektuell förmåga) utan det går att småläsa lite i den under ett par timmar och därefter känna sig glad och nyläst.

Jag vet att jag inte skulle gå på bokrean eftersom jag har beställt det jag ville ha. Men idag på eftermiddagen när den värsta rearushen hade lagt sig såg bokhandeln alldeles underbart inbjudande ut. Jag gick in... och kom ut med följande (jag kommer också att på ett oerhört sofistikerat sätt legitimera mina köp):

Maria Ernestam – Caipirinha med döden (Jag behöver lättsam litteratur till pendeltåget och sen gillar jag titeln)

Maria Gripe – Skuggornas barn (Trodde att den fattades i min Gripe-samling... men missstog mig. Någon som vill ha den? Ett byte kanske?)

Tahir Shah – Kalifens hus (Handlar om Marocko och det behöver jag för mitt jobb)

Ek, Wigers och Berglund – Berlin (Behövs för vårsemestern i Berlin)

Bodil Malmsten – Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig (För att Bodil Malmsten är fantastisk och att omslaget är ett konstverk)

Sådär... nu har jag legitimerat mitt bokknarkande idag med. Imorgon ska jag hämta adlibris-beställningen. Och avseende frågan om Lotta-böcker så ska jag göra en lista med sådant privat till Lotta framöver...