Att Tove Jansson är så mycket mer än mumintrollen är nog känt för de flesta. Ändå är det förvånandsvärt få som läser hennes övriga publikationer. En bok för alla har gett ut novellsamlingen Lyssnerskan som de presenterar som "En samling med lågmälda och starka noveller om vardagslivets mystik och tristess". Detta är en väldigt träffande beskrivning. Lyssnerskan består av 18 kortare noveller som med ett distinkt språk fångar egenskaper. Huvudpersonerna i novellerna beskrivs oftast utifrån en egenskap eller ett förhållningssätt. Jansson försöker inte ge en heltäckande bild av någon (vilket de flesta som företar sig det ändå misslyckas med) utan hon vågar välja. Mina favorit är "svart-vitt" som skildrar en tecknare som får ett uppdrag att illustrera en skräckantologi som han inte blir skrämd av.

Det tog mig emot att läsa Emma Hambergs Linas kvällsbok eftersom att Mossvikenfruar ungefär är det löjligaste jag läst under 2000-talet (eller ok, Hanne Vibeke Holst ligger i samma division). Lyckligtvis kan jag konstatera att i Linas kvällsböcker kommer Hamberg till sin rätt. Det är i ungdomslitteraturen som hon regerar.

Linas kvällsbok 1 och 2 är böckerna som alla som varit 14 år eller som känner någon som varit 14 år, alltså alla, borde läsa. Antingen läser du den för att känna igen dig eller så läser du den för att förstå. Hamberg gör en hyllning till de vanliga tjejerna och killarna. Till de som varken är coolast eller töntigast samtidigt som hon påvisar hur spröda kategorierna är och hur lätt (och svårt) det är att falla och resa sig igen. Hamberg skriver för de som präglas både av femismens ifrågasättande och kamp samt av sexindistrin och HM:s ideal. Läs läs läs!