"Det finns ett oändligt antal sätt att leva bortom normerna."/.../"Egentligen är det kanske inte samlevnadsformen som gör oss olyckliga, utan de olika sätt vi förtrycker varandra på", skriver Ann-Charlotte Altstadt i Aftonbladet (vars kulturdel för övrigt är grymt underskattad).

Vi är alldeles för pessimitiska! Hur strukturalistisk man än må vara, med all rätta förresten de där superliberala individteorierna ger jag inte mycket för, så finns det faktiskt möjligheter att leva på sitt sätt. Det finns många artiklar som handlar om hur betungande normer och förväntningar kan vara. Blomma skriver ett bra inlägg om hur feminister ställer krav på varandra hur en sann feminist lever sitt liv. Feminsternas största svaghet är inbördes splittring. Att spela ut kvinnor mot kvinnor är en av de starkaste beståndsdelarna i partiarkatet.

Bland flexrapporter, pendeltåg, matlådor och tv-kvällar är det lätt att glömma bort att det faktiskt är vi själva som konstruerar vår egen verklighet. Varje dag måste vi komma ihåg att fundera över vad vi gör och vad det får för konsekvenser. Läs Altstadts artikel i Aftonbladet. Det finns massor utrymme därute. Det är bara att ta det (och dela med dig till andra feminster)!