Ruud van Empels bilder är som att bläddra i sagoböcker och känna att ord är överflödiga.

Kalifens hus av Tahir Shah är en målande och underhållande skildring av författarens första år som nyinflyttad emigrant i Marocko. Shah med familj flyttar till det fallfärdiga men ändock överdådiga Kalifens hus i Casablanca. Med husköpet kommer tre trotjänare i arv från den förre ägaren (huset har dock stått obott ett längre tag och vad tjänarna gjort då förtäljer inte historien). Med huset kommer också små otäcka djinner vilka bor i vrårna och under buskarna och som det gäller att hålla sig väl med.

Boken är inget litterärt mästerverk, men jag tycker mycket om den. Den politiskt korrekta kanske kan hitta invändningar mot vissa orientalisktiska och exotifierande inslag, men det är inget som jag störs av. Snarare anser jag att boken ska förstås som en högst subjektiv skildring av Shahs möte med Marockansk vardag.