Efter att han surfat runt på ett stort antal bokbloggar och läst nästan lika många inlägg om Maria Svelands "Bitterfittan" är det uppenbart dels att boken väcker starka känslor och dels att den delar läsarna i två läger. Det ena lägret är de som som verkar uppenbart provocerade och/eller känner sig påhoppade. Man dikterar att "Jag har minsann femtioelva ungar och är gift sedan tolv år och jag är enormt lycklig". Det andra lägret är de som verkar helt betagna och hyllar den okritiskt till skyarna. Nu är jag kategorisk, jag vet... men detta är min blogg.

För mig innebar "Bitterfittan" en slående beskrivning av en konflikt som jag tror många kvinnliga heterofeminister lever i. Det är konflikten mellan att vara medveten om patriarkatet, förhålla sig kritisk och ifrågasättande till detta och samtidigt leva i en heterosexuell relation och trivas i detta. Det är svårt att inte bli bitterfittig ibland, för att använda Maria Svelands ord. Men, som framgår i den intervju som bifogas pocketutgåvan så är "Bitterfittan en konstruktiv kraft som kan användas till något bra"/.../"Bitterhet hör ihop med att våga se saker som de är". Jag håller helt med. Trots att denna konflikt alltid finns i mig mer eller mindre aktiv så innebär det inte alltid något negativt. Jag skulle inte vilja ta död på den genom att antingen lämna min partner eller sluta vara feminist.

Bitterfittan är underhållande och jag upplevde den som positiv. Jag satt och småskrattade på bussen de tre resdagar som det tog att läsa boken. "Bitterfittan" vinner också på att den fortlöpande återger utdrag ur Erica Jongs "Rädd att flyga". "Rädd att flyga" var en av de första explicit feministiska romanerna (ny genre???) som jag läste.

Om någon mot förmodan inte har läst och skapat sig en uppfattning om "Bitterfittan" så är de hög tid nu. Maria Sveland jobbar också på sin nästa bok som förhoppningsvis kommer snart. Missa inte heller hennes jättefina hemsida där det går att läsa krönikor och lyssna på klittradio.

Vilda förlag har krammärkning på sina barnböcker, vilka för övrigt passar precis lika bra för vuxna (med eller utan barn) som har en förkärlek till bra barn- och ungdomslitteratur. Förlaget har som vision att:

• Ge ut böcker som hjälper barn och vuxna att visa och känna empati, medmänsklighet och praktisk demokrati.
• Ge ut böcker som normaliserar nya och fria könsroller.
• Ge ut böcker som medverkar till en större frihet för individen att skapa sin egen identitet utan att vara fastlåst av normer och traditioner.

Under 2007 gav de bland annat ut boken "Magic, Cilla och Baby. Ramsor om killar, tjejer och grejer" som fick såhär fin kritik av Dagens ETC: "Nu kommer äntligen en modern abc-bok som passar både små och stora. I Eva Lundgrens alfabet färdas läsaren mellan de glada vilda känslorna och de ledsna hemliga – samtidigt som ämnen som empati, normal/onormal, sexualitet och utanförskap berörs."