P1:s sommarpratare är en ganska signifikant del i den svenska sommaren. Iallafall så brukar de vara det. Förra årets sommarprat av Susanna Alakoski var bland det bästa som pratats på radio. Det här året har jag inte lyssnat särskilt mycket men det jag hört har varit långt ifrån vad man kan förvänta sig. Lars Winnerbäck svammlade, i skrivandes stund pratar Leif Silbersky om varför det är motiverat att få våldtäktsoffer att gråta i rätten genom att pressa dem maximalt och häromdagen gjorde mig Skansenchefen Jonas Wahlström mig så upprörd att jag stängde av radion. Nu blev jag arg igen... jag ska redogöra för vad han sa:

Castro gav någon ryss en kubansk krokodil. Efter många turer fick Wahlström krokodilen. Tyvärr fattade inte "fundamentalisterna på Djurskyddsmyndigheten" lagen och de avslog Wahlströms ansökan om undantag för import av djuren. Wahlström överklagde på ett briljant vis och vann i Kammarrätten. Krokodilerna är lyckligare än vad en vild krokodil någonsin har varit och Djurskyddsmyndigheten är nedlagd. Wahlström spelar "The winner takes it all" med Abba.

Detta är ungefär det mest osmakliga jag någonsin hört. Wahlström verkar inte förstå någonting om myndighetsutövning och verkar tro att det är en mänsklig rättighet att stänga in djur i terrarium och att släpa upp dem på Skansenscenen. Att kalla Djurskyddsmyndigheten för fundamentalistisk och sedan briljera genom att säga att den är nedlagd och spela en segerlåt är så dumt att jag inte ens vill kommentera det. HMPF!!!!

Marisha Pessels roman som blev en dundersuccé när den släpptes i USA har efter cirka 200 sidor inte imponerat. Den är seg och jag förstår mig inte på referenserna till annan litteratur, förmodligen för att den amerikanska litteraturens kanon inte är min starka sida. Men jag ska inte ge mig. Jag tror att detta är en jättebra bok. Enligt Sydsvenskans recensent blir den bra efter 300 sidor...