Var är kvinnorna? tänkte jag när jag började sortera någonstans långt bak i hjärnan för att hitta mina favoritpjäser. Tyvärr är kvinnliga dramatiker bortglömda, något som inte minst Stockholms stadsteater uppmärksammat. Dock finns det hopp för teatervärlden genom underbara kvinnor som Lo Kauppi, Suzanne Osten andra. Problemet är väl snarast att deras uppsättningar inte läses i bokform utan ses på scenen... och därmed inte platsar i min tolkning av veckans bokfemma som kommer här.

Berthold Brecht – Den goda människan i Sezuan En favorit som handlar om gudarna som förfäras över all ondska på jorden. Till slut blir det överväldigande för dem och de åker ner. De bestämmer sig för att om de bara hittar några får människor som lyckas vara goda så kan de lugna ner sig. Detta är dock inte det lättaste och försökskaninen blir en prostituerad kvinna som gudarna förser med pengar. Dråplig, övertydlig, politiskt korrekt och helt underbart rolig!

Victoria Benedictsson – I telefon Första gången någon använde en telefon i en pjäs. Bara en sån sak... Hur kunde hon bli så bortglömd?

William Shakespeare – Macbeth Macberth mördar den skotske kungen för att uppfylla häxorna spådomar. Han blir mer och mer galen och berättelsen är helt urflippad och jättekul.

Samuel Beckett – I väntan på Godot De t vå luffarna Vladimir och Estragon står på en väg och väntar på en man vid namn Godot samtidigt som de smågrälar. Vem Godot egentligen är förtäljer inte historien och tolkningarna av pjäsen är många och spretiga.

Dario Fó – Vi betalar inte! Vi betalar inte! Humor och samhällskritik.

Jag läste Birgitta Stenbergs Kärlek i Europa för kanske fyra år sedan. Ända sedan dess har jag tänkt att jag måste läsa mer av henne. Stenbergs författarskap har alla förutsättningar för att jag ska falla pladask: mörka caféer, bohemer, olika sexualiteter i en salig blandning och en underbart språk. Ändå har det inte blivit av att jag läst något mer. När senaste adlibis-beställningen damp ner i brevlådan fanns dock både Erotiska noveller och Alla vilda med. Alla vilda är veckans pendeltågslektyr och har än så länge levt upp till mina förväntingar. Alla vilda (2004) är femte delen av Stenbergs fem självbiografiska böcker och Kärlek i Europa (1981) är den första. Kanske läser jag i lite fel ordning, eftersom jag avser att läsa även de resternade tre, men jag har inte besvärats av det.