I Annika Thors första roman för vuxna (även om hennes tidigare verk, framförallt "Sanning och konsekvens", är läsvärda för alla) får läsaren följa läraren Mari när hon gör en både fysisk och mental resa tillbaka till sin ungdom. En dag ser hon en dödsannonons för Ronny. Ronny var en av de personer som bodde i kollektivet Huset under somrarna på 70-talet och som Mari hade någon slags relation med. Ronny blev sedermera känd filmregissör och Mari förlorade helt kontakten med honom. Hon bestämmer sig ändå för att gå på hans begravning och genom denna får hon tillgång till de kassetter på vilka han dokumenterat händelser i huset och hon reser också tillbaka till Huset.

Boken handlar parallellt om dåtid och nutid; Mari i sitt äktenskap med Stefan och tiden i Huset. Genom dessa ska läsaren få en förståelse för de val hon gör och de tolkningar hon gjort. De blir en resa från visionära unga vuxna till familjeliv, något som lätt blir en klyscha, och kanske är det svagaste med boken. Kapitlena som berör dåtid är de överlägset bästa. Annika Thor skildrar stämningar och miljöer på ett fängslande sätt. Kapitlena är fyllda med detaljer och hon lyckas göra djupa personlighetsskildringar för ett flertal karaktärer.

"Motljus" är en behaglig roman. Den guidar läsaren framåt i ett lugnt tempo och bjuder varken på klimax eller antiklimax. Åtminstone inte vid första anblicken. Boken ska med fördel läsas med eftertanke och titeln ska inte endast förstås som en referens till Ronnys filmande utan även som betraktande i en vidare bemärkelse.