Jag har ännu inte påbörjat Gösta Berglins saga som jag skrev igår att jag skulle göra. På förmiddagens loppisbesök fyndade jag barnlitteratur för en guldtia styck. Det är något speciellt med att köpa lästa exemplar av gamla böcker. Det finns så mycket mer känsla innanför de pärmarna än i en helt nytryckt.

Ett av mina inköp idag är en välbläddrad Pappan och havet av Tove Jansson. Det är den som fångade mina tankar för några timmar på eftermiddagen. Muminböckerna är otäcka på många sätt. Jag förstår Tove Janssons frustration när de mångbottnade trollkaraktärerna reducerades till lyckliga manganallar. Pappan och havet är en ganska skrämmande historia om hur muminpappan vill skydda sin familj och bli fyrvaktare genom att resa till den yttersta ön i finska viken. Ön är helt öde förutom en svårmodig och fåordig fiskare. Väl framme påverkas karaktärerna starkt och det är egentligen bara lilla My som har kvar sin vanliga inställning till livet. Boken går att analysera i all evighet, men idag tänkte jag endast sträcka mig så långt som att bjuda på två av mina favoriter bland den mumiska visdomen.

Mumintrollet tänker kring hur Mårran blev som hon är; driver runt ensam, trycker näsan mot muminhuset och allt hon stannar på mer än en timme är för evigt dött; "Om det är någon man aldrig talar med och talar om så måste ju denna så småningom förintas och inte våga tro på att hon finns."

"Det tänker jag på imorgon, sa mumintrollet åt sig själv. Det får inte rum mer i mitt huvud just nu."

Tove Jansson har för övrigt angivit koordinaterna för ön och i verkligheten finns där ett grund. Ön ligger vidare endast en halv mil från hennes egen ensamma ö Klovharun.

 

L.

9 november 2008 00:07

Jag håller med dig till fullo om att lästa böcker är trevligare.
Och hos Mumin finns mycket att upptäcka, har läst alldeles för lite.. :)

http://avantgardet.blogspot.com

 

Full bokhylla

10 november 2008 08:38

Åh, citat ur min favoritbok! Kontrar med en favvo av Muminmamman: Allt som är gott är bra för magen!

http://fullbokhylla.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hoppas du har det bra i Kongo!  

Världens finaste!

I helgen har jag läst Marie Jungstedts debutroman "Den du inte ser". Fascinerande eftersom att jag läst alla de påföljande i okänd ordning. Vad gäller själva kriminalhistorien så spelar det egentligen ingen roll. Det trixiga blir de ganska omfattande...

Göran Greider har två sidor. En i vilken han är en högljudd debattör och en där han är en lugn och ödmjuk trädgårdsvän. Om jag inte missminner mig har jag tidigare skrivit om hans fantastiska landskapsskildringar i "Fucking Sverige". Nu är det som om...